söndag 14 mars 2010

Chockad...

Igår kväll knackade det på dörren..runt halv 11....där stod min (halv) bror Stefan!! Har inte sett han på snart 5 år...har däremot pratat några få gånger på tele med han...

Han har haft och har problem med droger..tung narkoman i många år, in å ut på diverse behandlingar som är totalt bortkastade...just nu bor han hos en familj i Lindefallet.

Han började babbla om några "polare" som fått fel på bilen eller nåt...att han var svinhungrig, hade inte ätit på några dar...varit "drogfri" tills för 3 dar sen...jo tjena...
Han fick iaf komma in å jag gav han 1 macka å 1 glas mjölk...Han skulle ta bussen hem sa han...

Var både och att träffa han...dels tycker jag synd om han, dels vill jag bara kasta ut han....vem fan vet vad han har för sjukdomar? Han babblade även om sin "medicin"..ingen aning vad han menade..ville inte fråga heller...
Samtidigt är han ångerfull å tycker att det är för jävligt att han håller på som han gör, han vill nog bli drogfri, tror ja...men igår var han ju hög som ett hus, så vad vet jag ....

Usch..otäckt var det iaf, samtidigt som jag bara vill krama om han...

2 kommentarer:

snart pappa sa...

Hej ullis, såg ditt inlägg. STEFAN? oj, nog skulle jag också bli chockad om han knackade på dörren. Nog tror jag att han vill bli drogfri, men tyvärr kommer den där skiten sitta i hans kropp

snart pappa sa...

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge ;)
Svaret på din fråga kan jag tyvärr ej svara för svaret finns på ultraljudet som finns på kategorierna